Racerapport: Molecaten Drentse 8
Tävling nummer 2 på årets raceprogram avverkades igår men resan började redan i onsdags.
Planen var att jag skulle lämna av Hanna på stationen i Eindhoven så att hon kunde ta ett snabbtåg till sina lagkompisar i norra Holland. Vi fastnade dock bakom en trafikolycka vilket i sin tur ledde till att vi fastnade i eftermiddagsköerna in mot Antwerpen. Efter en snabb koll på logistiken bestämde vi att lämna av henne i Antwerpen istället eftersom det gick ett hyfsat passande tåg därifrån med. Det blev tyvärr lite trassligt för henne ändå, men hon kom fram tillslut. Själv körde jag vidare till Bladel och hotellet där vi haft första träningshelgen för att stanna för natten.
Uppskattade den fina servicen och en stund för mig själv att ladda ordentligt.
Igår morse körde jag vidare för att plocka upp en lagkompis på vägen mot Drentse och tävlingen. På vägen dit kom hon på att vi hade tänkt fel på en timme så vi tog en liten titt på banan när vi kom dit också 😉
Nästan 200 till start igen och de bästa lagen på plats. Inte lika nervös som sist men ändå en anspänning såklart. Mastern var riktigt stökig eftersom banan var mer lik en riktigt knivig GP-bana och tvära inbromsningar och snabba accelerationer. I princip hela stora varvet som skulle avverkas 2 gånger kändes ungefär så och jag hade lite svårare än sist att avancera. Efter första varvet vart det dock rätt utdraget och en del hade fallit ifrån så lyckades hitta bättre position. Efter ca 90km körde tyvärr en annan cyklist in sitt bakhjul i mitt framhjul och jag hade av 3 ekrar och kunde inte rulla en meter till. Fick hyfsat snabb hjälp med nytt hjul och började slita mig tillbaka. Organisationen var stenhårda på att man inte fick någon pace så slet ont i vinden och hann tänka att det inte skulle gå. Gick verkligen på sparlåga när jag plötsligen såg klungan en bit fram och fick lite ny kraft och slet mig ikapp!
Hitta mig i klungan om ni kan! 😉
Väl framme visste jag att kullerstenssträckan skulle dyka upp inom kort så började desperat försöka avancera i klungan utan större lycka då vägen konstant knixade höger och vänster och ingen gav plats och jag var trött i både ben och huvud. Strax därpå dyker det upp ett hål i vägen i en kurva som jag inte kan undvika och punkterar framhjulet. Får hjälp igen, men kommer bara ca 500m över kullerstenen och har punkat bakhjulet. Gör såklart vad jag kan för att komma ikapp men tillslut går det inte längre och jag blir avplockad vid målet.
Sånt som händer men alltid tråkigt att inte kunna gå i mål när jag ändå kände att jag var med bra. 2 av mina lagkompisar var med till slutet och körde riktigt bra så glad för deras skull!
Jag har ju aldrig ens punkat på en tävling förr så nu fick jag verkligen träna på hjulbyten. Så att det räcker och blir över till hela säsongen tycker jag. Lika bra att ta allt på samma tävling.
Bor hos min lagkompis Anouk tills lördag och vi har vart ute och rullat lite lätt idag med ytterligare en från laget och taggar nu till för nytt race i morgon. Då är det nationell tävling och proffslagen är på världscup. Ny dag, nya chanser!