Långa dagar i sadeln

Nu har jag varit här i 1,5 vecka och cyklat alla dagar utom 1. Det börjar kännas ska jag vara ärlig med att säga. Mest i benen som tur är, jag är rätt nöjd med att jag tog med min egen sadel så jag slipper få ont på andra håll. Det är verkligen superfina vägar, lite trafik och alla cyklister hälsar på varandra. Det värsta vädermässigt är att jag idag fick sätta på mig armvärmare och väst tidigt och behålla dem på eftersom det blåste en del längs kusten och är ganska svalt i skuggan. Det är alltså fortsatt inte särskilt synd om mig 🙂

Cyklingen består mest av långt och lugnt och jag hinner njuta både uppför och utför. Igår skulle jag (som de flesta dagar) avverka 5h och insåg mot slutet att jag skulle få en del plustid. På vägen tillbaka från Soller tänkte jag ta raka spåret på en lite större väg eftersom jag behövde komma hem så snabbt som möjligt. Fick klättra upp lite från själva stan men möttes sedan av ett val på tunnel eller över berget. Tunnel tänkte jag såklart och försökte studera vad skyltarna betydde om jag fick köra där eller ej. Tyckte mig tyda en skylt som
att det kostade 2 pengar för en cykel att köra igenom och jag satte av. Blir tutad på och pratad med av en arg spanjack som inte alls tycker jag ska cykla där. Jag spelar oförstående (är väldigt sugen på att bara komma hem och rätt tom på energi) och cyklar vidare. En del andra bilar tycker väl också att jag är i vägen. I slutet av tunneln är en vägspärr där de som åker igenom ska betala. Längst ut till höger är avsett för 2-hjulingar (med motor vad det verkar) så jag rullar dit med mina benmotorer.
Det sitter ingen i kiosken så jag smyger förbi och ett larm går av. Rullar sakta vidare och ser om det kommer någon utspringande men inget händer så jag jag börjar ösa på hemåt. 40 min över utsatt tid och rätt paj, till råga på allt har min garmin raderat passet, men nöjd med ytterligare en fin dag i sadeln. Imorgon kör jag 5 nya friska timmar!