Sydafrika!

Det är lite drygt 10 år sedan jag var här sist. Då var det mer familje-safari-semester medan det nu mest handlar om träning och cykel. Jag åkte hit med Oskar och Ludwig för lite drygt två veckor sedan och i början av denna vecka anslöt även Frida till gänget. Kul med en till cyklist att väga upp de två triathleterna med.

I början var det outhärdligt varmt här. Jag vet inte om det berodde på att det var ungefär 45 graders skillnad från hemma eller om det var extra varmt men det gick knappt att vara ute mitt på dagarna. Försökte man röra det minsta på sig så fullkomligt rann svetten. Det råder tyvärr även stor torka här och vi måste vara väldigt varsamma med vattnet så ingen bra idé att ställa sig i en lång kall dusch, bara härda. Vilket jag också tror jag att jag gjort. Lite grann i alla fall. Den första veckan var i princip alla cykelpass avklarade redan innan jag normalt över huvud taget ger mig ut. Framför allt pga att det var så varmt på dagarna men också lite för att sällskapet bestod av triathleter som skulle hinna med en massa andra pass också. Mestadels låg jag sedan med en fläkt som bästa sällskap och sov bort förmiddagen efter att då ha gått upp nånstans mellan 5 och 6 på morgonen och cyklat ett par timmar.

Den senaste veckan har det varit lite mer humana temperaturer och därmed också lite senare uppstigning. Visst, det blir varmt på dagen men jag kan inte påstå att jag inte njuter av det heller. Så himla skönt att bara kunna ta på mig ett vanligt cykelkit och veta att det kommer att räcka. Inga extra lager eller funderingar på hur tjock jacka jag behöver för dagen. Det största bekymret är väl att smörja in mig med tillräckligt med solkräm, ett ganska angenämt problem.

Det är också skönt att cykla på min landsvägscykel igen. Det går så mycket lättare än en dubbad MTB på snötäckta grusvägar. Det känns helt rätt att ha hållit tillbaka lite på cyklingen hemma till förmån för annan träning under vintern. För nu när jag är här är jag riktigt taggad på att ge mig ut och cykla. Att köra t.ex. tröskelträning ute på en väg där man faktiskt kommer framåt är mycket mer motiverande än att göra samma träning på en trainer eller monark.

Det verkar också som att just Stellenbosch, som vi bor i, är ett mecka för all typ av idrott. En väldigt inspirerande miljö med atleter av alla dess slag och från alla håll i världen vart man än vänder blicken.