Nytt lag och nya möjligheter!

En del har hunnit hända sedan sist jag skrev kan man lugnt säga! Jag håller som bäst på att landa i vart jag står nu men ska försöka reda ut ett och annat för er.

För det första blev lägret med mitt holländska lag flyttat en månad så jag passade på att åka till Fuerteventura med ett gäng duktiga triathleter i 2 veckor istället. Grym träning och fantastiskt sällskap! Ungefär mitt i lägret kom det ett mail som sa att mitt lag inte längre existerade. Den största sponsorn hade dragit sig ur i sista stund och allt rasade ihop som en korthus. Jag kunde inte förstå! Bara dagarna innan hade jag fått bilder på kläder och hjul vi skulle ha, vi hade diskuterat lägret och annat som hade med laget att göra. Så plötsligen fanns det inte lägre något lag. Kändes som en rejäl käftsmäll! Jaha… vad skulle hända nu? Tillbaka på ruta ett. Inget lag. Ingenstans att bo. Inget tävlingsprogram. Som extra krydda fick jag en släng av en förkylning som vandrade runt i lägret så jag ägnade en dag åt att bara bryta ihop helt enkelt.

Som bekant så hjälper det väldigt lite att stirra in i väggen och känna sig tom så dagen efter började arbetet med att reda ut alla trådar och försöka sy ihop någonting nytt. En månad innan säsong så jag kände mig ganska stressad. Kastade ut ett gäng krokar till höger och vänster och hörde av mig till de som kanske kunde peta mig åt rätt håll igen.

Med hjälp från lite olika håll och ett lyckat distansmöte kunde jag så ihop en deal med ett Belgiskt proffslag, Lares-Waowdeals! Jag kommer verkligen in på övertid men är grymt motiverad till att bevisa att jag är värd en plats i de större sammanhangen! Så skönt att ha någonting nytt att sätta tänderna i och lägga fokus på. En sten lättade från mina axlar. Steg två var att hitta någonstans att bo. Eftersom det första laget skulle ha stått för den biten stod jag nu utan tak över huvudet och med en stor kostnad hängande över mig. Ny vända av att rycka i kontakter och jag måste säga att jag lyckligtvis har grymt bra människor omkring mig. Igår kväll fick jag ett samtal som gjorde att jag kunde lyfta bort en sten till från mina axlar. Min svenska klubb, Stockholm CK, har möjlighet att hjälpa mig med boende. Vilken grej! Som jag nämnt tidigare lever jag på små resurser och utan fast inkomst så all hjälp från de omkring mig är ovärderlig för att jag ska kunna göra den här satsningen. Jag var chockad och höll på att gå upp i atomer där ett tag. Nu känns det lite lätt fantastiskt att det löst sig så bra och jag hoppas att jag ska kunna ge tillbaka med fina prestationer ute på banan. Just nu känner jag mest bara en stor tacksamhet och lättnad.

Närmsta veckan kommer handla om lite småfix och en del pappersarbete för att knyta ihop de sista tåtarna innan jag åker på läger med laget. Kommer bli spännande!